wickedvicky

Nu har det varit tyst igen väldigt länge. Precis som förra gången beror det på att jag varit och fortfarande är sjuk. Alla mediciner jag äter för att hålla min bipolära sjukdom i styr har gjort att min sköldkörtel förstörts, hjärnan producerar massor av hormon men inget når sköldkörteln. Inte undra på att jag bara gått upp i vikt, varit trött som ett troll, alltid frusit och haft en massa andra symptom. Antagligen har det pågott under 1-1½ år. Sista tiden har varit rent ut sagt fördjävlig, jag har inte orkat någonting. Nu har jag börjat äta levaxin, en väldigt svag dos som sakta ska trappas upp till en lagom nivå.

Jag avskyr att vara sjuk, vem vill ha en halt häst? Hatar att äta alla mediciner som spökar till min stackars kropp. Jag var hos min personliga sjuksköterska idag, (nästan som en personlig tränare). Hon tyckte att jag verkade på väg upp i hypomani och borde hållas under observation. Vilken tur att jag bytt från Huddinge sjukhus till St Görans. Huddinge hade väl låst in mig direkt. Nu fick jag bara stränga order att inte slarva med min medicin och så ska jag tillbaka nästa tisdag för ett samtal-

Det är tur att jag bara jobbar halvtid just nu, känner verkligen att jag inte skulle orka en procent mer, helst skulle jag inte arbeta alls. Jag känner mig bara irriterad på jobbet och min chef. Tur att hon ska sluta efter nyår, när jag fick höra det trodde jag att jag skulle börja gråta av lycka. Nu återstår ju bara att se vem som kommer efter.

Jag måste försöka hitta tillbaka till livet igen, sista halvåret har varit fruktansvärt, sjukdomen har påverkat mig så otroligt mycket.